Klass 61 Söndrebalg: NO

Flyta eller sjunka

Temat och Lgr11

Fysik

Syfte

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

Fysiken och vardagslivet
Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.
Fysiken och världsbilden
Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Fysikens metoder och arbetssätt
Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Teknik

Syfte

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt innehåll

Årskurs 4–6

Tekniska lösningar
Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

Kretsar kring el

I temat arbetar eleverna med de första grunderna i elläran. De undersöker den slutna kretsen, ledare och isolatorer, olika slags kopplingar och hur man avbildar elektriska kretsar i ett kopplingsschema.

Temat och Lgr11

Fysik

Syfte

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll i årskurs 4-6

Fysiken i naturen och samhället

Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

Fysiken och vardagslivet

Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.
Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

Fysiken och världsbilden

Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

Fysikens metoder och arbetssätt

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Teknik

Syfte

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Centralt innehåll i årskurs 4-6

Tekniska lösningar

Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

Teknik, människa, samhälle och miljö

Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

HÄR hittar ni mer info om temat.

Kemiförsök

Det blev många spännande försök där det bubblade och fräste. Det ledde till många intressanta slutsatser som gjorde att det kunde göra en del försök på egen hand utifrån de kunskaper de hade.

Här utforskar vi vad som händer med de olika ämnena vid upphettning.

Resultat av olika kemiska blandningar som ingick i ett av försöken.

Kemiförsök

HÄR hittar du info om temat.

Temat och Lgr11

Kemi

Syfte

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll i årskurs 4–6

Temat ger dig som pedagog möjlighet att fokusera på följande moment i kursplanerna:

Kemin i naturen

Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.

Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

Kemin och världsbilden

Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.

Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

Kemins metoder och arbetssätt

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Fjärilars liv

Här ser vi vår fantastiska film då jag fångade våra fjärilar som förvandlades från puppa till fjäril.

HÄR hittar ni info om temat

Temat och Lgr11

Biologi

Syfte

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll i årskurs 1-3

Naturorienterande ämnen

Temat ger dig som pedagog möjlighet att fokusera på följande moment i kursplanerna:

Året runt i naturen

Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider.

Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Metoder och arbetssätt

Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.

Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Kropp och hälsa

Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Balansera & väga

Här kommer lite bilder och klipp från några av våra senaste uppdrag.

Detta uppdrag handlade om att bygga en mobil och finna balans i den.

Vissa gick ett steg längre och började experimentera med föremål som skulle blåsas i en riktning och hamna i en papperskorg på golvet. Mycket kreativt att ta det hela ett steg längre.

Sista uppdraget gick ut på att bygga en egen balansvåg. Vi lärde oss vad kalibrera innebär och varför man behöver göra detta. Alla fick sedan prova att väga saker. Till exempel var det några som undersökte hur många pennor går det på ett jätte stort suddgummi?

Nu har äntligen kommit igån med vårt nya NO-projekt. Här kommer lite info och bilder från de första uppdpragen. Samma entusiam finns även när vi arbetar med detta projekt. Många hittar egna lösningar och alla har super bra kreativa idéer.

Projektet introducerades med att vi pratade om balans. Var, när och hur använder vi vår balans och varför? Vi diskuterade och kom fram till många områden då balans används och är viktig.

Uppdrag 1 innebar att de skulle balansera en pappersfjäril på en penna, en penna som var ovässad och hade ett sudd i ena änden. Hur kan man göra detta? Är det bättre att använda pennans ände med sudd eller den ovässade änden? Och varför i så fall? Detta var några frågor de skulle ta ställning till när det gjorde uppdraget. Som började med att de skulle klippa ut fjärilen och sedan prova olika sätt. Samt dokumentera vad de kom fram till.

Uppdrag 2 och 3 har handlat om att hitta balanspunkten. Vad sker när jag lägger på en tyngd på brädan som balanserar på klossen? Varför kommer brädan ur balans fast det ligger lika mycket på varje sida om klossen?

Material som vi användt vid de två första uppdragen.

Många kreativa lösningar!

Balans kan handla mycket!

Det krävs mycket tankearbete.

I vanlig ordning är det mycket att dokumentera.

Oj, vad hände nu?

Perfekt balans!

Koncentration är A och O.

Här får vi besök av Pamela, vår ena rektor. Som givetvis är imponerad.

Sedan jobbade vi vidare med Kapplastavar och byggde korthus och det blev många spännande byggen.

Nu återstår det bara ett uppdrag, uppdrag 15. Uppdraget har rubriken: Vad har vi lärt oss? och innebär att alla ska delge sina erfarenheter av förändringar och de kommer diskutera de erfarenheter som kan vara betydlesefulla för dem i vardagen.

Uppdrag 15

Vilket bra avslut. Äntligen blev det sista roliga uppdraget gjort. Tänk att få göra egna recept. Det kunde inte bli bättre. Senare under dagen gjorde vi fina framsidor till vår bok om Förändringar, där alla våra anteckningar och uppdrag kommer vara samlat.

Ett smörgåsbord av olika fasta och flytande ämnen och möjligheten att själv få bestämma vilka som ska få reagera med varandra.

Detta kom vi fram till att vi skulle ha.

Proffs på att dokumentera!

Ättika luktar inte så gott, bäst att hålla för näsan.

Kolla vad det bubblar och fräser.

Vårt nästa arbetsområde som vi ska arbeta med under våren heter:

Balansera och väga

I temat Balansera och väga använder sig eleverna av balansbräda och balansvåg för att utforska olika föremåls vikt. De gör även experiment som hjälper dem att upptäcka hävstångsprincipen och att olika föremål med samma volym kan ha olika vikt. Temats innehåll och lärande hittar ni HÄR.

Två till uppdrag har avverkats. Under de två sista veckorna före jullovet.

Uppdrag 13: Gas i påse. Eleverna fångar upp gasen som bildas vid en kemisk reaktion i en förslutbar påse.

Vårt blädderblock blir snabbt fullt av slutsatser vid rar.

Uppdrag 14: Rost. Eleverna har under ett par dagar observerart de förändringar i temperatur, färg och ytbeläggning som uppstår när rost bildas; en kemisk reaktion.

Båda dessa uppdrag var synnerligen uppskattade då de blev spännande resultat.

Här ska det undersökas vad som sker när vi framkallar rost.

Gott och se när de samarbetar.

Det var mycket roligt som hände under PRAO-dagarna och Filippa var till stor hjälp.

Vårt senaste uppdrag hette Det bubblar och fräser och då var det så här spännande.

I vårt NO-projekt arbetar vi med ett material som kommer från NTA

Arbetssätten i NTA-teman

Grundfilosofin inom NTA är arbetssätten som sätter eleverna och deras frågor i centrum.
Varje NTA-tema är komplett med experimentmateriel för arbete i helklass under en period på 8–10 veckor. Eleverna bygger successivt upp ett erfarenhetsbaserat kunnande inom naturvetenskap och teknik, inklusive språklig utveckling och eget ansvarstagande.

Arbeta som forskaren
NTA bygger på att eleverna ställer frågor, söker svar, undersöker, resonerar med varandra, undersöker mera och dokumenterar sitt arbete och sina resultat:

Fokusering
Elever och lärare börjar med att exemplifiera och klargöra vad de vet om det aktuella temat. De tydliggör mål och ställer frågor för arbetet samt planerar temaperioden tillsammans.

UtforskningEleverna formulerar frågor och gör förutsägelser. Därefter undersöker, experimenterar och utforskar de aktuella frågor, objekt och fenomen. Eleverna dokumenterar kontinuerligt sitt arbete.
Reflektion
Eleverna presenterar sina erfarenheter och resultat samt återkopplar också till frågor och förutsägelser. Även värderingsfrågor behandlas. Eleverna formulerar vad de lärt sig i temat eller momentet.

Tillämpning
Arbetet förs vidare till nya frågor och olika typer av tillämpningar.
NTA är ett stöd för barns och ungdomars lärande i biologi, fysik, kemi, teknik och matematik, men indirekt också för andra ämnen.

Vill ni veta mer hittar ni info om NTA HÄR.

Vårt arbetsområde under hösten heter:

Förändringar

I temat Förändringar arbetar eleverna med blandningar av ämnen och upptäcker att ämnens egenskaper förändras genom kemiska reaktioner och fasförändringar. Temat och Lgr11 hittar ni HÄR.

Temats innehåll hittar ni HÄR

Här kommer lite bilder från våra olika uppdrag: